En kaffemissbrukares vardagsfunderingar.

They say pain is temporary, but is it..? Really?

Jag hade insett att jag var säker på min sak. Jag hade fattat ett beslut, bestämt mej för sista gången. Steget jag tog, som jag så starkt stod för. Ena foten redan över tröskeln, men innan jag känner tårna nudda framtidens kalla golvyta fryser jag till, stannar upp, tittar ner och jag behöver inte fundera på vad de är för tanke som slagit mej, som gjort mina knän svaga igen som fått mej att vilja vika mej dubbel. Min styrka rinner av mej som vattnet från en svanfjäder.
Utan tvekan så tvekar jag!

Take my soul out of this insecure porcelain body.