En kaffemissbrukares vardagsfunderingar.

(Thailandsk tid)

Just nu befinner jag mej pa Koh phangan!
En harlig o, med for det mesta underbara manniskor.
Jag och Joakim motte upp Inna, Fredrik, Sara och Gustav har.
Har tagit det extremt lugnt dom senaste dagarna, en fruktansvard forkyldning overfoll mej. Men maste fa saga de, har har dom medicin till allt! Sa idag ar jag antligen battre. Ikvall blir de fest, och imorn ska vi ivag och kaka pa ett stalle dar Fredrik och Joakim blivit polare med alla som jobbar dar och han som driver de. Tror de kommer bli kanon! Som sagt, lata dagar vid poolen de senaste, och en rod brun branna har borjat tacka min kropp!

Annars ar allt underbart! Bangkok var dock stressigt som tusan!
Avgaserna dar gjorde luften dimmig. Uhh.. Men Thailand ar ett fantastiskt land. Jag och Joakim har redan borjat planera nasta resa hit! hehe..
Vi har hort ett komiskt ljud utanfor hyddan dar vi bor senaste dagarna, trodde att de va en fagel, men igar fick vi reda pa och se att de va en stor nagon sorts Gecko odla. Den va brun och hade lila prickar over hela sej. Extremt sot med andra ord. Om man bara hade kunnat fa ta med en hem.

Nej, nu tanker inte jag slosa bort mer tid framfor datorn.. Mot nya aventyr och fullmoon.!
Kan saga till alla mina nara och kara, (ni som har mitt mobil nummer) Jag kan ta emot sms och aven skicka. Vi glomde dock laddaren i huset, men ska lana en ikvall av en tjej har.! Har oftast inte igang mobilen, men kollar den ca 2 ganger om dagen. Sa om ni vill hora av er.. Glom inte 0046 innan bara.!

Ta hand om er mina goingar.

Tack for ordet.

Mot nya äventyr.
Nu sitter jag på bussen på väg mot Sthlm, fy fan 7½ timma på en buss är inget att rekommendera.! Tack o lov har man datorn med, tidsfördriv med andra ord. Nu har resfebern kommit på riktigt, pappsen har ringt och pratat med mej flera gånger de senaste dagarna. Idag fick han lugna ner mej då oron över att jag skulle glömma något bröt ut, de är inte lätt att få ner mej i varv när jag är riktigt hysterisk. De vill jag lova att jag var dessutom. Fast de var nog egentligen värre igår. När jag rusade runt, hade tid hos optikern, hade missat att handla flera saker på apoteket, inte hittade min medicin. de var ett av de mer svårhanterliga lägena för mej..
Lite komiskt var de dock när jag stod och hoppade fram och tillbaka, fick panik över att mjölken var slut och gapade åt oakim att jag behövde absolut kaffe.! Joakim små log först, synade mej från topp till tå och säger; -Är du säker på att du verkligen behöver kaffe just nu.. Saamtidigt som han härmar min röst och mina rörelser. (dock ganska överdrivet, men ändå) Såg extremt roligt ut, och jag kom fram till att de skulle nog va bäst om jag la band på mej. hehe.. Jaja, hur som helst.

Men nu är man alltså på väg.
Spänningen är olidlig.! Men allt kommer gå jätte bra. Har dock tagit med massa foton på alla mina nära och kära, för stunder då man känner sej lite nere kanske. Men också, ifall något faktiskt skulle hända. Då kan jag åtminstonde se dom jag älskar mest en sista gång! De låter jätte hemskt, men jag är ju så otroligt flygrädd.! Inte vill jag följa pappas förslag heller, Whiskey må bota de mesta, men i detta fallet tror jag bara de blir värre. GammelDansk och Whiskey är pappas lösning på många problem. Ex, förkyldning, magsjuka, när man blir nervös i skidbacken, flygrädsla. Hahaha.. Han är för härlig. bara för att ingen ska missuppfatta det hela: Neej min pappa är ingen alkolist, och när han säger de så syns glimten i hans öga på flera kilometers avstånd. Han tycker dock fortfarande att jag ska ta mej en Whiskey innan Take-off.! hehe.

Ikväll blir de bastu och kanske en o annan öl. Härligt!
Imorn ska vi hitta på nått med pysen aka, Adam.! Ska bli riktigt kul. Vi har dock inte riktigt funderat ut vad vi ska göra än. Hmm..? Till en annan sak. Vet inte riktigt om de är någon ide att gå och lägga sej på lördag kväll? När man ändå ska vara på Arlanda kl 04:00 och måste kliva upp senast 02:30?? Får fundera vidare på de. en tror jag stannar uppe. Ganska bra att vara nattarbetare ibland och vara van vid att hålla sej vaken längre. Men känner jag mej själv rätt så kommer jag inte kunna somna i vilket fall som helst. Nervositeten tar nog över.

Nej, nu ska jag luta mej tillbaka och försöka sova lite här på bussen. Känner att ställningen jag sitter i inte är den bekvämaste för min rygg.!

Ta hand om er alla mina nära och kära nu. Kommer sakna er, men också tänka på er.
Så tills nästa gång.. peace!

Tack för ordet.

Så börjar natt passet närma sej sitt slut.
Har funderat en hel del denna natten, har insett massor om vad som är viktigt och vad man egentligen inte borde lägga på sina axlar, för de är inget man kan påverka ändå. Hmm.. En annan persons beteende tex. Synd att vissa inte kan se sina misstag och stå för dom. Men de är klart, en till lögn är ju en lättare temporär lösning.. Men håller de i långa loppet. Ja vi får väll se.
Mina ögon ser klart nu..
Vet inte om de är min pappa jag ska tacka för de, men jag har iallafall fått lära mej att en vänskap i grund och botten bygger på förtroendet för varandra, ärligheten ska ligga en varmt om hjärtat, även om den ibland är hård. Jag väljer att sträcka på mej. Jag står för mina åsikter och jag är ärlig mot dom jag kallar "betydelsefulla". Där har du de. Vet inte om just du läser min blogg.. Men om du gör de så hoppas jag egentligen för din egna skull att du tar lite lärdom av allt detta.. Förut var jag sårad, besviken men nu kunde jag inte bry mej mindre.. Fast de är klart, lite bryr jag mej.. Jag tycker synd om dej.  hehe.




Jag håller min näsa högt nu.

Never let them see me down, I smile while Im bleeding.
Smile When your struggilin.
Smile When Your in jail.
Smile When your dead broke.
Smile And the rents due.
Smile You aint got friends now.
Smile And no one knows you.
Never let them see you down smile while you bleeding.

Mina funderingar och tankar far vidare. Som sagt, dom har ju en tendens till att göra de.
All min kärlek till mina nära och kära, er som jag är ärlig mot. För ni förtjänar inget annat..

What goes around comes around.. right?


Tack för ordet.

Hej hej och hallå alla ni som är intresserade, och även hej till alla som bara är nyfikna jävlar. Nyss kom jag på, jag vet ju faktiskt aldrig vad jag ska skriva för någon rubrik. Så jag tänkte, för att göra de lättare för både mej och er, kommer jag här med kort och gott skriva dagens datum och klockslaget när jag börjar. Så här på natten när man är lite seg kan faktiskt ett inlägg ta ett gäng timmar att skriva. hehe..

Har lite grann att berätta iallafall.
I måndags kom Lolo som en frisk vårvind till Göteborg. Blev aningen paff även om vi pratat om de innan. Hon ringde mej rätt sent på söndagen för att få reda på när tidigaste bussen gick från Oslo till Gbg.. Underbart att få träffa henne. Jag var på nilsericson terminalen vid 11:20 på måndag morgon. Vi hade inte bestämt vart vi skulle mötas, så vi försökte oss på kurragömma. Men de va lönlöst, jag kunde inte hitta Lolo ens när hon stod framför näsan på mej. hehe.. Lyckades dock bortförklara att jag inte sett henne, med anledningar som; jag var så inne i musiken osv. Men sanningen är att jag bara är tankspridd, ouppmärksam och virrig.. Detta vet så klart redan Lolo. Men försöka duger ju. Vi hade iallafall en hel mysig dag ihop.. Fikade, tjötade bort ett x antal timmar, klättrade i berg, kikade över Göteborg och åt krämbullar.. Mmm.. Underbart! Får ångest så lätt ibland bara, även om jag vet ungefär (iallafall från stund till stund) hur jag ska hantera den. Efter att Lolo dragit sej vidare började jag må dåligt över att jag kanske hade babblat för mycke och inte lyssnat tillräckligt på henne. Detta är ju givetvis ganska befängt.. Hon hade sagt ifrån, dessutom tror jag hon gillar att få skavsår i öronen av min röst. Men de är ändå just sånna saker som oroar mej lätt..

Jaja.. Nog om de problemet. Jag och Lolo har förövrigt kommit upp med en plan, eller jag kanske? Hmm..? Ska iallafall kidnappa Mia, blir jag tvungen så även Lolo, när jag kommit tillrätta i min nya lya.. Då ska vi ha tjejkväll, snacka minnen och försöka hålla vinfläckarna borta från kläderna när vi skrattar ikapp. Ut och dansa också kanske. De var faktiskt ett tag sedan nu. Trion från "back-in-the-days", Lolo och Mia. De finns inga andra bitches än ni som någonsin kommer stå mej så nära.. Ni förgyller mitt liv, och ger mej alltid ett öra att ventilera frustration, glädje och smärta till. Ni är underbara och jag älskar er, för allt ni gör och lite till.

Jahaa.. Så har man lyckats bli sentimental igen. Dags för ämnesbyte kanske?
Känns bra att klockan inte blivit 4 eller 5 på morgonkvisten innan jag bestämt mej för att blogga denna gången. Tror ändå de jag skrivit hittills varit något, iallafall lite på gränsen till lagom sammanhängande. hehe.. Har en tendens till att spåra ur när man är för trött. Kan berätta att inatt kommer de bli mycke kaffe drickande. När jag kommer hem imorn finns de inte en chans att jag lägger mej direkt. Har ett helt nytt avsnitt av Prison Break som väntar på mej. Inte nog med de, så har jag inte sett avsnitt 11, i s3 än heller. 1 timma Prison Break med andra ord. Lovely.! Just de, efter denna natten har jag bara en natt kvar att jobba innan semestern, och på torsdag har jag extremt mycke att göra.. Vet inte exakt hur jag ska lägga upp allt än, men de ordnar sej. Kl 10:30 på torsdag ska jag iallafall vara hos optikern.. Ska äntligen kolla min syn igen. Kanske att jag behöver ny styrka på linserna.. Nähää.. hehe. Ganska självklart, och alla som sett mej tex, läsa text tvn vet hur mycke jag behöver kisa.. (stavas de så?) Nu får jag dessutom ett recept till nya glasögon. De ska jag kosta på mej så småningom. Dom jag har nu har verkligen hängt med sen jag var 13 år.. De är 10 år.! Dom åren har slitit hårt på mina stackars bågar, för att inte tala om diverse människor som råkat sätta sej på dom. Inte för att de spelar någon roll.. Man är väll inte så där jätte medveten om vad man klär i när man är 13, dessutom förändras ju smaken en hel del med åren, och de jag försöker linda in i bomull här är helt enkelt; mina glasögon är skit fula.

Nej, en kopp kaffe till och en tur ut i kylan.
Så kanske jag återkommer senare.

Tack för ordet.

Så var början på en ny vecka här.
Kan ju berätta att jag inte är så där konon överlycklig över hur helgen artade sej och blev. Nu har de verkligen gått in i mitt huvud dock; de blir aldrig som man tänk sej. En härlig förkyldning har jag iallafall fått att roa mej med. Underbart! Jo en sak är faktiskt underbar, nu är de bara 6 dagar kvar tills jag reser bort. Kommer bli helt otroligt. Idag bokade jag och Joakim boende på ett ställe, ska bo i en "hydda" på stranden, på en ö. (som jag förövrigt inte kan stava namnet på) På den ön kan man hyra cyklar och cykla upp till vattenfall och bada. Men vi ska försöka ta oss ut till en annan mindre ö, för dykning och snorkling. Känns så overkligt att denna resan faktiskt blir av nu.

I helgen har jag lyckats få in i princip alla mina saker, ägodelar, tillhörigheter aka. junk.. på en yta av ca 8 kvm. Jag bor i en kakburk. hehe, en liten något iallafall. Fast jag ska absolut inte klaga, jag har ju min säng. hehe.. Förresten, finns ju anledningar till att man befinner sej på en så liten yta just nu. Men de är inget jag kan dra här, fick nog avreagerat mej tillräckligt med mitt förra inlägg dessutom. Men aj va sårad och besviken man får känna sej ibland. Btw, var så trött när jag skrev de förra inlägget, så jag sparade de bara i utkast utan att publicera de.. Skulle kollat stavfel och obegripeliga meningar typ dagen efter.. Nu blev de ju inte så.. Jag missade totalt allt som hade med bloggen att göra, och fick publicerat de i lördags, och de skrevs typ natten mellan tors-fre.. Tänkte bara göra detta klart för alla som kanske tyckte att de verkade knasigt med dagarna. ;)

Usch, har verkligen ångest över helgen som bara inte alls blev som den planerades. Fast de är klart, jag hade trevligt ändå. Har tusen saker till jag vill skriva ner, men de får vänta lite.. Ögonen går i kors på mej och texten blir dimmig och dubbel..

Tack för ordet.
gäsp gäsp.

Hur kan någon som kallar sej ens vän uppföra sej på det viset?
Hur kan någon som påstår sej tycka om en, säga en sån sak?
Det skar djupt, mycket djupare än jag förväntat mej. Att turbulensen är tillbaka i mitt liv är nu ett faktum.! Förstår ingenting, över reagerade jag? Nej, jag tycker inte de. Inte när jag vet att jag själv aldrig skulle klara av att sjunka till så låg nivå, och hota en så kallad vän. Hade jag själv gjort de, så hade jag aldrig räknat med att kunna bli förlåten. Dessutom, att försöka "komma undan" och skylla på en så piss dålig anledning. Det är ju faktiskt sorgligt och inte långt från patetiskt. Men vilken fin vänskapsrelation han lyckats bygga upp med den som nu betyder så mycket för honom. Att lägga grunden med hemligheter, han får inte veta de, och de kan man inte säga osv. Lycka till med den. Hur betydelsefull är egentligen en person om man ljuger för den, går bakom ryggen på den m,m?? Nej, detta är era problem, jag låter de ligga på era axlar. Tro mej, problem är verkligen vad du/ni har. En sista sak bara.. Jag har redan sagt de till dej, men jag säger det igen.. Frågan du ställde på de fulaste sättet, och med den bittraste tonen man kan tänka sej. -Går det att lita på mej? Jag hoppas för allt i världen att du inte glömmer att fundera ut svaret på den frågan i juni, när du sitter där i värmen, skålar med den som betyder så extremt mycke för dej.! Jag vet, varför inte passa på att skåla för falska vänner och lögner där i mellan?

För övrigt så har jag en fredag med mycket att göra framför mej. Men tur man har goa grabbar som hjälper till och ställer upp. Thailand i 2½ vecka känns ju inte så dumt att se fram emot. Kommer bli underbart! Efter de, när jag kommit hem.. Ska jag flytta. Kommer få mitt egna alldeles egna lilla, väldigt lilla hem.! Ska bli så mysigt och härligt. Gött att man kan ta dit kräken (aka. katterna) när de känns ensamt. ;) Dom är underbara. Sommarn närmar sej också, och även planerna inför den.. Okej, vet att de är ett tag kvar, och jag är ju inte den som handlar julklapparna i oktober direkt. Nej någon planeringsmänniska kommer jag nog aldrig bli. Att jag har planer inför sommaren beror bara på att jag ser fram emot den så extremt mycket! Då ska jag glida omkring.! Verkligen glida omkring. hehe..

Nej, natten fortsätter. Har några timmar kvar på jobbet här innan jag kan ta helgen, 3 dagars ledighet och stoppa i fickan. Just nu ska jag bara muttra lite till över att mjölken är slut, jag kan inte dricka kaffe utan mjölk. Jobbig shit, när man ska vara vaken hela natten och lite till. Snart hög tid för ett bloss på utsidan.
Var rädd om dina nära och kära.

Tack för ordet.

Så var det måndag. Jobbade idag från 16:30 till 22:30.
Gick fin fint, men vad mer kan man räkna med från mej? hmm..?
Utan att låta som en alkis kan jag berätta att jag varit hemma en timme nu, och tagit mej en kall öl. Ibland förtjänar man de faktiskt. Fått lite saker gjorda idag ändå. Känns bra faktiskt. Annars har jag väll mest sovit bort dagarna nu de senaste. Fast i helgen var de fester för hela slanten. Robert fyllde 25 i fredags, stor fest hos oss med andra ord. På lördagen va de Annies tur, hon hade 30 års kalas. Mycket trevligt, lite ledsamt att jag inte kunde stanna längre än jag gjorde dock, fast de kändes bra att inte dricka då faktiskt. Nu är man bil lös igen. Ajajaj, tungt när man precis vant sej vid att ha bil igen. Men jag fyllde på mitt västtrafik kort idag, så man tar sej ändå runt.

Nu till helgen hoppas jag verkligen Mia kommer, trotts att hon är omöjlig att få tag på. ;) Känner att jag behöver få umgås med henne nu. Dela med mej av mina visdomsord. Hehe.. Hon är verkligen min närmsta vän, hon har funnits där i vått och torrt, tror vi kännt varandra i 10 år, nu detta året. Vilket jubileum.! Älskar henne djupt för den underbara vän hon är.! 10 år borde faktiskt firas.! Något mer som ska firas.. Imorgon fyller underbaraste Filippa ett år.! Eller ja, nu egentligen, klockan är ju faktiskt 01:30 ca. Kan inte förstå att ett år ändå gått så fort. Vart tar tiden vägen? Måste ringa och sjunga lite för henne imorn tror jag. Stort grattis till den sötaste lilltösen man kan tänka sej.!

Utöver allt annat så närmar sej Thailands resan med stormsteg. Nu är de bara 13 dagar kvar till avresan. Helt otroligt, hade någon sagt till mej för 6 år sedan att jag skulle få resa till paradiset med Joakim, den personen som har kommit att få störst plats i mitt hjärta genom livet. Jag tror inte att jag hade trott på de för en sekund. Hade bara någon sagt till mej när jag var 15 att jag skulle träffa en kille som Joakim, hade jag nog inte kunnat låta bli att svara. -ja visst, säkert! Men så blev de ändå. Och nu finns de ingen som gett mej sånna upplevelser, så fina dagar, och fått fram så starka känslor i mej som Joakim har. Jag vet inte vem jag har att tacka för allt detta, han? Gud? Universum? Hur som hellst står jag i stor tacksamhets skuld.

Nej, klockan tickar i väg. Inte för att jag ska lägga mej än på länge. Men hmm.. Får nog spara lite tills nästa gång här. Så, var rädda om varandra, och glöm inte berätta för era nära och kära hur mycke dom betyder för er. Alla uppskattar att få höra nått uppmuntrande.! ha en fortsatt trevlig natt/dag.

Tack för ordet.