En kaffemissbrukares vardagsfunderingar.

Igår var vi på födelsedagskalas för lilla H som blev 2 år. Trevligt folk, goda tårtor och solglimtar mellan molnen. Hade faktiskt jätte trevligt och Mio var på gott humör i princip hela tiden också. Ett par bilder kanske? Tror inte att jag behöver påpeka att jag glömde bort kameran (för ovanlighetens skull), den kom fram lagom tills de förta gästerna började dra sej...

-Ja tårtorna var som sagt goda..
Så här snabb var jag med kameran ja,
tårtorna såg för övrigt jätte fina ut innan bilden togs då alltså..

(barndomsvännen)
Värdinnan och mamman till
födelsedags barnet strålade som alltid.


Detta är då födelsedags barnets mormor.
Kan ni tänka er, som dagmamma får hon antagligen
höra barn ropa i princip varje dag.. Ändå kommer hon
starkt ihåg hur just jag stog på våran balkong när jag
bodde i Mölndal och ropade ner till dom..
-JOOOOSSÖÖÖÖ! (varför klättra ner för massa trappor i onödan?)
Kanske inte så lätt att glömma när de eka över hela kvarteret?

Födelsedags barnet fick en gitarr som blev väldigt populär! Han bjöd på en kanon show. Diggandet var på hög nivå, till publikens glädje och varje gång han rockade loss möttes han av välförtjänta applåder och jubel.

Ja en kanon fin dag helt enkelt!
Tack för ordet.