En kaffemissbrukares vardagsfunderingar.

Okej, ska börja detta inlägget med en fundering kring texten i denna gamla barnvisa. Blåsippan ute i backarna står.. Är det bara jag som finner lite fel i denna text? De låter ju lagom grammatiskt inkorrekt. Vi börjar med blåsippan.. den blåsippan, det framgår ju tydligt att det bara rör sej om en blåsippa! Då till de luriga, backarna! Vaddå backarna? Den backen, de backarna. De framgår ju också rätt tydligt att det handlar om flera backar. Hur tusan kan EN blåsippa stå ute i FLERA backar? De är ju omöjligt.. Men de som får mej att le till allt detta är att, denna barnvisa har sjungits av barn i skolor, inför föräldrar på skolavslutningar fler än en gång genom flera generationer. Tänk att stå där med läraren och sjunga för full hals, där sitter föräldrarna och lyssnar.. Kanske tänker dom; åhh så duktiga dom är. Inte nog med att dom lär sej läsa, skriva och räkna i skolan. Dom lär sej sjunga också. Ja! De gör dom, men grammatiken skippades uppenbarligen, eller? Hahaha..

Ta inte detta jag skrivit för hårt, det är ju trots allt bara en oskyldig gammal barnvisa. Det vet jag också. Men okej, de kanske inte är så många andra som finner detta komiskt, för mej är det dock väldigt roande! Nu har jag tappat tråden lite här.. Det var ju egentligen inte detta jag skulle skriva om. Rubriken säger ju inte ens blåsippa, utan blåklocka. Varför? Jo just de..

Det är full fart på Mio här under dagarna, och i lördags lyckades han, från att stå på alla fyra, kasta sej runt och snurra ett varv för att sen damma huvudet in i bordsbenet på vardagsrums bordet. Så nu har han en liten blåklocka under sitt högra öga, och som min J sa, de känns hemskt. Man får skuldkänslor och misstänker att alla som ser denna blåa fläck kommer tro att vi slagit honom eller nått? Så nu går jag ärligt i tankarna och planerar hur jag ska madrassera in hela vår lägenhet. Detta lär bli ett stort projekt!

Nej mina kära vänner. Kaffet kallnar.
Ha en fin måndag.

Tack för ordet.