En kaffemissbrukares vardagsfunderingar.

Idag släpade jag barnvagnen framför mej hela vägen ner till Backaplan, endast i ett syfte! Jag skulle handla en romsås, där jag köpte fisken igår. För utan den romsåsen (uhh de låter inte mysigt men smakar underbart ja lovar!) vill inte min J äta fisk. Sagt och gjort, knallade hela vägen dit, inhandlade de jag skulle ha och börjar bege mej hemmåt. Då ringer J och påminner mej om att han faktiskt skulle iväg med ett par vänner idag. De hade jag totalt glömt, så jag frågar när ungefär? Hinner jag laga middag så vi kan äta tillsammans? Nope.. Han skulle bara hem och byta om, sen dra igen. Så här hemma stod jag förut och lagade underbart god mat, stekt torskfilé, potatismos, rårivna morötter, lingonsylt (ja den gjorde jag ju inte från grunden, men hemmagjord är den!) och självklart romsåsen till detta.. Allt för att till sist sitta och äta utan någon på andra sidan bordet att Mmmmaa.. åt och diskutera hur god maten var med. Fast de är klart, min trogna följeslagare lilla Mio var ju självklart där, och han är faktiskt grym på att Mmmaaa.. Han fick också torsk, potatismos och morötter. Gjorde i ordning sådana portioner åt honom igår, så nu har han mat i en vecka framöver iallafall. De är tacksamt att laga mat till Mio vill ja lova! För han har fantastisk aptit..

Ja så kan de resultera, när inte minnet briljerar.
Fick ju en härlig promenad iallafall, och friskluft sägs ju vara hälsosamt.
Tack för ordet.